Kärnkraft - en återvändsgränd

I en artikel i dagens DN sällar sig Sören Wibe till de offentliga förespråkarna för utbyggnad av kärnkraften. De börjar bli många nu, och det verkar inte vara någon med kunskap inom området som har något att invända. Betyder det att kärnkraften är lösningen på våra miljöproblem?
Ingalunda. Det som talar för kärnkraften är naturligtvis att den omedelbara produktionen av el är utsläppsmässigt ren, men där slutar fördelarna med tekniken. Nackdelarna, däremot, är legio, även om man helt bortser från de olika olycksscenarier som finns, riskerna med spridning av högaktiva radioaktiva restprodukter och annat välältat som talar emot kärnkraft.

"Ny kärnkraft skulle - direkt och indirekt - kunna ersätta större delen av den olja som används inom trafiksektorn." Hur skulle det gå till? Den olja, i form av bensin och diesel, som förbrukas inom trafiksektorn förbrukas i fordonen, skall vi ersätta den måste vi göra det med någon annan energibärare. Jag utgår från att Sören Wibe, trots sin entusiasm över kärnkraft, inte tänker sig att vi skall ha reaktorer i våra bilar, så hur skall kärnkraften kunna ersätta olja inom trafiksektorn? De lämpligaste kandidaterna skulle vara att ladda elbilar eller köra dem på bränsleceller med vätgas framställd med hjälp av el, men inget av de alternativen är i närheten av att kunna lanseras på bred front.

Kärnkraft är, i motsats till vad som utmålas, inte miljöneutral. De globala miljöeffekterna, vilka i dagsläget är de mest akuta, är förvisso försumbara, men de lokala effekterna av bränslehanteringen, främst uranutvinning och förädling är långt ifrån behagliga.

Det stora problemet, dock, är att kärnbränslen är en ändlig resurs. En överväldigande majoritet av världens energiproduktion utgår idag från fossila bränslen, att ersätta en betydande del av den produktionen med kärnkraft skulle troligen driva upp priset på bränslet till nivåer som skulle kunna göra utvinning ur havsvatten lönsam, trots att uranhalten i havsvatten är obefintlig.

Varför är det inte en bra idé för Sverige, då? Främst av ekonomiska skäl. Ett litet land som Sverige har inte råd att satsa på en så dyr teknik som kärnkraft med vetskapen om att den redan från början är en återvändsgränd. Även om vi naturligtvis skall dra vår del av lasset för att minska växthusgasutsläppen, är vårt bidrag till utsläppen såpass små att vi, med vår stora kapacitet för teknisk utveckling, satsar resurserna på att utveckla långsiktiga lösningar, gärna i samarbete med våra grannländer, även de väldigt duktiga på den här typen av forskning och utveckling. Att panikartat plöja ner en massa pengar i fler kärnkraftverk för att samtidigt som vi bygger plöja ner en massa andra pengar i att hitta ersättningslösningar som faktiskt är förnyelsebara.